...om det är något jag inte gör så är det att ljuga. Asså klart för föräldrar någon liten skitlögn som ingen bryr sej om den är sann eller inte, men ALDRIG någonsin om något mer betydelsefullt. Aldrig för vänner, pojkvän och allt sånt. Allt jag berättar är sanningen för jag klarar verkligen inte av att se i någons ögon och ljuga. Så jävla respektlöst och fel, stor diss till er som ljuger asså.. Och jag berättar saker som det är, om det händer något som jag själv skulle vilja veta av någon annan så berättar jag, även om ingen frågat vad jag gör och vem jag träffade just då eller vad det nu skulle va. Och jag döljer aldrig dom där små detaljerna som är jobbiga att berätta men sårar som fan om man inte gör det. Har vart med om för många lögner, jag förstår hur mycket det sårar så jag kommer aldrig, inte för någonting.