.
trodde du förstod att du sårade, att det gjorde ont, att du inte kunde fortsätta som du gjorde när du äntligen slutade och sa förlåt. jag förlät dum som jag var. trodde att du blivit något bättre, förändrat dej för min skull. vi kunde fått det att funka. när jag förstod att du fortfarande var samma person så hade jag inget val. det var svårt men vad skulle jag göra, jag kunde inte låta det fortsätta. jag trodde det skulle bli bäst så men än idag gör det ont, det slutar inte. du fortsätter med vad du gjorde. jag borde inte inte bry mej längre, inte titta dit och se. men vart jag är går, vart ag än kollar så händer det. jag ser det. varje dag. det gör så ont att se, att höra. jag var där uppe, uppe på toppen, men vart står jag nu? jag kollar upp på alla jag brukade kolla ner på. du får mej att gå längre ner varje gång det händer. det kommer aldrig att sluta så en dag, den dagen jag är starkast så ska jag klättra, jag ska vara högre än dej för förr kände jag ingen som var lägre än dej, nu står jag här, svagare än dej. jag kommer inte låta dina skit saker sänka mej längre. snart kommer du bara vara luft för mej. jag förstår mej inte på dej. du säger att du aldrig skulle kunna skada någon, vad tror du att du gör mot mej då? du vill inte erkänna vad du gjort eller gör. du är rädd för att säga sanningen, till mej av alla? trodde inte det. skulden läggs på mej, och du kan gå vidare och låta det ske, det är helt otroligt. trotts att jag visste allt du gjort och gjorde så var det jag som sa förlåt för du fick mej att tro att det var jag som gjorde fel. men varför inser man alltid det när det är försent? om jag insett det lite tidigare hade allt vart annorlunda, jag hade inte låtit det här hända.
jag vet att inte jag var bäst hela tiden, men vafan, ingen är perfekt, men jag förstod iallafall vad som var rätt och fel. men när jag fick reda på det där, den dagen, då hade jag ingen anledning till att kämpa för dej längre. trodde inte det var sant. känslan när jag fick reda på det, aaaaaj. jag trodde inte det var sant, att allt var ett skämt. jag grät, du var här men såg inte mina tårar. blinda jävel. ska aldrig mer låta något sånt här hända. jag ser ju varje dag hur du leker, lossas, allt du gör. haha. du är patetisk. hoppas du vet det. aldrig mer, fyfan.
jag vet att inte jag var bäst hela tiden, men vafan, ingen är perfekt, men jag förstod iallafall vad som var rätt och fel. men när jag fick reda på det där, den dagen, då hade jag ingen anledning till att kämpa för dej längre. trodde inte det var sant. känslan när jag fick reda på det, aaaaaj. jag trodde inte det var sant, att allt var ett skämt. jag grät, du var här men såg inte mina tårar. blinda jävel. ska aldrig mer låta något sånt här hända. jag ser ju varje dag hur du leker, lossas, allt du gör. haha. du är patetisk. hoppas du vet det. aldrig mer, fyfan.
Kommentarer
Trackback
