krigare
en sak jag hatar är svaghet. jag menar att jag är svag. jag vill göra så mycket, säga så mycket. men istället lossas jag som ingenting för att inte verka vara "drama queen" eller ställa till problem. jag har alltid vart för feg för att lätta på hjärtat. det är alltid någonting jag vill få ut, men jag låter bli. jag är rädd för att gråta, visa känslor. det som var fel skämtar jag bort, det är säker jag som gjorde fel tänker jag istället. och skulle det inte vara mitt fel så blir det de bara för att jag tar upp det. vart gick det fel, vart tog soldaten vägen. den finns där. bara jag får säga vad jag tycker och vad jag känner, den där första gången då allt släpper, då man tänker att det där var inte så farligt som jag trodde, då kommer soldaten växa inom mej och bli stark. en dag ska jag låta det hända. en dag ska jag säga emot och göra vad som känns rätt för mej. få säga det där jag alltid velat men aldrig vågat. en dag ska jag stå där, med svärdet i handen..
Kommentarer
Trackback
