man kan inte träna sej till ett äkta leende, jag behöver inte ens försöka fejka mej till ett äkta, för så fort jag hör dej, ser dej, är nära dej så ler jag, och det är äkta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
1995 | Stockholm | Mitt liv
Läs mer om mig...